Samordnaremotextremism.se

Varför blir vissa människor extremister? Vad får någon att genomföra extrema attacker som är baserade på en stark politisk eller religiös övertygelse? Även om orsakerna och motiven bakom terrorism kan variera så har många extremister en del egenskaper gemensamt. Det kan bland annat vara att de:

● Känner sig ensamma och som att livet inte har någon mening
● Är känslomässigt upprörda efter en livskris
● Inte håller med regeringens politik
● Inte känner sig uppskattade av samhället
● Tror att de inte har någon chans att lyckas i livet
● Känner hat mot en del typer av människor

Människor med den typen av sårbarhet löper en större risk att fastna i extremism. De som rekryterar nya medlemmar till en radikal rörelse letar efter sårbarheter hos individer. De är dessutom bra på att utnyttja dessa sårbarheter, som ofta handlar om pengar eller missbruk.
Ofta erbjuds även en gemenskap med andra likasinnade, och de nya rekryterna uppmuntras att dra sig tillbaka från familj och vänner. På så sätt blir de isolerade, och får all sin information och fakta från den extrema rörelsen.

Extremism och ekonomi

Många studier visar att politisk extremism alltid ökar efter ekonomiska kriser. Det är ett mönster som syns om och om igen, dessutom i så gott som de flesta länder. Politiska partier som hör till extremhögern har haft särskilt tydliga uppgångar efter de globala kriserna på 1920- och 1930-talet och efter 2008. En av de huvudsakliga anledningarna till detta är att ekonomiska kriser tenderar att skapa social oro och öka arbetslösheten, vilket gör att människor söker sig till radikala lösningar och enkla svar på komplexa problem. När traditionella partier inte levererar, blir de extrema alternativen mer attraktiva.

Det största skiftet mot extrema åsikter brukar ske de första fem åren efter en ekonomisk kris. Därefter avtar effekterna. Ett decennium efter den ekonomiska krisen skiljer sig det politiska resultatet inte längre från det historiska medelvärdet. Detta tyder på att de politiska konsekvenserna är mest påtagliga när krisens effekter är som värst och människor är som mest missnöjda med sina ekonomiska och sociala förhållanden. Efterhand, när den ekonomiska återhämtningen stabiliserar sig, minskar stödet för extremism gradvis.

Men gränserna för ekonomiska kriser har suddats ut det senaste århundradet. Samtidigt är det enklare än någonsin för individer att låna pengar, och vem som helst kan hamna i ekonomiska problem genom att ha för stora utgifter jämfört med inkomster. Dessutom har globaliseringen och den ökade ekonomiska integrationen gjort att lokala ekonomiska kriser snabbt kan spridas över landsgränser, vilket ökar risken för politiska svängningar även i länder som själva inte drabbats lika hårt av en kris.

Det är också viktigt att notera att både ekonomisk ojämlikhet och upplevd ekonomisk osäkerhet kan spela en stor roll i att driva politisk extremism, även när det inte råder en traditionell ekonomisk kris. Forskning har visat att samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga är mer benägna att få starka populistiska rörelser och extrempartier. Ojämlikhet kan skapa en känsla av orättvisa och öka stödet för politiker som lovar drastiska förändringar, vilket kan destabilisera den politiska balansen även i perioder av ekonomisk tillväxt. På samma sätt kan en osäker arbetsmarknad eller en plötslig ökning av bostadskostnader driva människor till att söka alternativa politiska lösningar, vilket i sin tur öppnar dörren för mer radikala rörelser på både höger- och vänsterkanten.

Våldsbejakande extremism

Inte alla radikala grupper är våldsamma. Men något som är gemensamt för många av de grupper inom våldsbejakande extremism är att de vill rätta till vad de uppfattar som historiskt fel. Därför bär de stolt en offerkofta. De terroriserar samhället baserat på en tro att det som deras förfäder gjorde ska belöna dem eller ge dem en särskild rätt i dagens samhälle.
Den allra vanligaste anledningen till att en människa börjar med någon typ av våldsbejakande extremism är för att de känner någon som redan är med i en radikal rörelse. Att gå med i rörelsen kan ge en känsla av gemenskap eller tillhörighet de längtar efter. Att göra något svårt blir enklare i en grupp extremister.

Men det finns även ensamvargar som utför våldsamma handlingar. I många fall inspireras deras motiv av andra våldsutövare eller extremister. De skapar rädsla i samhället genom våld eller hot om våld. Ofta har de en detaljerat formulerad ideologi, som Anders Behring Breivik i Norge år 2011. Det behöver inte nödvändigtvis vara en egen ideologi, men de får inte order eller stöd från någon organisation.

Det är oerhört svårt för polis och säkerhetstjänst att profilera och identifiera ensamvargar inom extremism. Det krävs åtgärder på flera områden, och den svenska regeringens mål är att undvika att terroristattentat genomförs. Arbetet delas in i tre områden som benämns ”Förebygga, Förhindra och Försvåra”.

FAQ

Blir vissa individer mer benägna att dras till extremism?
Ja, personer som upplever sig vara marginaliserade, saknar mening i livet eller har gått igenom personliga kriser löper en större risk att lockas av extrema rörelser.

Påverkar ekonomiska kriser risken för ökad extremism?
Ja, politiska extremrörelser, särskilt på högerkanten, tenderar att öka i popularitet under och efter ekonomiska kriser, eftersom samhällsoro och missnöje ökar.

I en allt mer polariserad värld ser vi tendenser att allt fler extremistgrupper bildas och antalet medlemmar växer. Hotet mot den svenska demokratin blir större då fler radikaliseras. Men hur kan någon som du eller vi stoppa terror och extrema rörelser? Regeringen arbetar ständigt mot att motverka att unga ansluter sig till våldsbejakande grupper. Bland annat genom utbildning. För att lärare, föräldrar och alla andra ska kunna upptäcka om någon i ens närhet hamnat i fel umgänge och eventuellt börjar engagera sig i detta, behövs tillgång till kunskap. Regeringen utvecklar därför ett åtgärdsprogram som i stor del handlar om att vägleda barn och unga. Dessutom handlar det om att utbilda fritidsledare, lärare, personalgrupper och poliser i frågan.

Skolans roll för att motverka att unga ansluter sig till våldsbejakande grupper

Statens skolverk håller på att utreda vilken roll som skolan kommer ha när det kommer till regelverk i arbetet mot att motverka våldsbejakande extremism. Bland annat behöver skolor kunna erbjuda en trygg plats där man också ständigt arbetar aktivt med att motverka involveringen av unga i våldsbejakande extremism. I arbetet som skolverket jobbar med har man haft två stycken möten där man tillsammans med andra aktörer fått dela erfarenheter och kunskap om hur skolor bäst kan arbeta för att motverka våldsbejakande extremism. Därtill har man haft möten med Socialstyrelsen och polisen för att se hur skolverket tillsammans med dessa kan samverka.

Två områden – värna om demokratin och brottsförebyggande arbete

När man ska motarbeta och förebygga terrorism och våldsbejakande extremism måste man kolla på de bakomliggande faktorerna. Ett forum som tar upp detta och mycket mer är exempelvis konferensen i Malmö om våldsbejakande extremism, som drivs av Malmö Ideella, en förening mot extremism. Varför finns drivkraften och hur kan man fånga upp människor i riskzonen? Regeringen, säkerhetspolisen, socialstyrelsen och en rad andra instanser arbetar med ämnet genom att dela upp det i två delar; arbetet för att värna om vår demokrati samt brottsförebyggande arbete.

Arbetet om att värna vår demokrati mot våldsbejakande extremism sköts bland annat från ett nyöppnat center vid Brottsförebyggande rådet. Centrets huvudsakliga uppgift är att från kriminalpolitiska utgångspunkter föra vidare det förebyggande jobb mot extremism på såväl nationell som regional och lokal nivå.

Regeringen arbetar därmed med områden som förebygger rasism och fientlighet. Man arbetar dessutom aktivt med att stödja barn och ungas kunskap i källkritik och eget kritiskt tänkande. Propaganda och rasism som finns på nätet hanteras bäst genom kunskap. Detta tycker även regeringen är det bästa sättet. Genom att utbilda barn och unga om källkritik och ifrågasättande, kan man även öka kunskapen i vårt demokratiska samhälle.

Detta kan du göra själv

Kanske upplever du själv att någon i din närhet verkar vistas på våldsbejakande extremistiska forum online? Hur kan man själv motverka extremism? Det finns en hel del tecken att uppmärksamma, bland annat att personen i fråga drar sig undan alltmer och tillbringar mer tid framför datorn. Kanske vill hen inte att du ska se vad hen gör bakom skärmen? Det finns även hjälp att få via kommunen. I Malmö öppnade kommunen exempelvis en nödtelefon, en hjälplinje. När en anhörig oroar sig för att en person i dess närhet radikaliseras ska denne ringa till hjälplinjen. Det går även att ringa till Rädda Barnens orostelefon om radikalisering. När det kommer till vad man som förälder, lärare eller vän kan göra är att vara påläst och ha kunskap om hur radikalisering fungerar. Då blir det lättare att upptäcka tidiga tecken.

Sverige införde en terrorlagstiftning efter terrorattentatet i New York, 2001. Många har kritiserat den nuvarande terrorlagstiftningen för att vara alldeles för vag och svår att tillämpa. Riksdagen har sedan införandet 2003 gjort flertalet kompletteringar samt nya lagförslag. Bland annat lades ett nytt terrorlagsförslag fram under 2019. Dock fälldes förslaget eftersom det stred mot föreningsfriheten.

Lagförslaget handlade om att kriminalisera medlemskap i terrororganisationer. Med en sådan lag hade man enklare kunna fälla IS-krigare som återvänder till Sverige. Men i och med avslaget behöver man nu gå igenom förslagen och omarbeta för att inte strida mot grundlagarna. Säkerhetspolisen menar dock att det inte i stort handlar om en skärpt terrorlagstiftning. Det viktigaste arbetet ligger i förebyggandet av terroristgrupper och extremism i Sverige.

Nya lagförslag

I och med det pågående kriget i Syrien och Irak har antalet terrorresenärer ökat markant, något som säkerhetspolisen medger. När exempelvis våldsbejakande islamistiska personer återvänder till Sverige intensifieras även radikaliseringen i landet. Med det nya skärpta lagförslaget om en ny terrorlag var tanken att kunna kriminalisera medlemskap i terrorgrupper. Dock fick förslaget avslag och man jobbar nu på att ta sig runt grundlagarna.

Idag gäller fortfarande terroristbrottslagen som införskaffades 2003. Den säger bland annat ett terroristbrott är straffbart om gärningen allvarligt kan skada en stat eller om gärningen är avsedd att skrämma en befolkning eller befolkningsgrupp. Straffet ligger mellan fyra år till högst arton år, eller livstid. Andra olagliga handlingar som täcks av terroristbrottslagen är bland annat:

• Mord
• Dråp
• Grov misshandel
• Människorov
• Olaga frihetsberövanden
• Grovt dataintrång
• Grov skadegörelse
• Mordbrand
• Sabotage
• Flygplatssabotage
• Spridande av gift och smitta
• Vapenbrott

Om man jämför med grannlandet Norge ligger Sverige långt efter. Norge har haft en terrorlag som förbjuder samröre med terroristorganisationer sedan 2013. Man har därefter lagfört 13 stycken IS-återvändare. I Sverige ser det annorlunda ut. Sedan 2012 har cirka 300 personer rest från Sverige till konfliktområden och cirka hälften av dessa har sedan återvänt till Sverige. Hade vi haft samma lagstiftning som Norge hade det varit enklare att lagföra återvändande IS-krigare. Det har dock varit krångligt att lagföra förslaget i Sverige eftersom föreningsfriheten är skyddad av våra grundlagar.

Samröre kan bli förbjudet

I det nya lagförslaget som kom fram vill man att det ska bli straffbart att hjälpa terroristgrupper på olika sätt. Ett samröre kan handla om att man hanterar vapen, hyra ut lokal eller mark åt en terroristorganisation eller om man finansierar eller rekryterar till en terrororganisation. Justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt att Regeringen ville gå längre med den nya terrorlagen, men att man ändå med de nya lagförslagen kan göra stor förändring.

Helst ville man alltså kunna förbjuda medlemskap i terroristorganisationer, men i och med att man måste ändra grundlagarna för det (vilket är en lång process med två beslut i Riksdagen och riksdagsval) blir det för svårt just nu. Man jobbar vidare för att få igenom striktare lagar i den nuvarande terroristbrottslagen. Vid sidan av omarbetningen av den nuvarande terrorlagen arbetar även säkerhetspolisen, Brå och andra instanser med det förebyggande arbetet av att upptäcka radikaliseringen innan det är försent.