Våldsbejakande extremism är ett begrepp som beskriver rörelser eller ideologier som inte anser att den demokratiska samhällsordningen är den rätta vägen. Säkerhetspolisen i Sverige bedömer att de största extremistgrupperna idag är den vänsterextrema autonoma miljön, högerextrema vit-makt-rörelsen och den islamistiska extremistmiljön.
För att dessa grupper ska nå sina ideologiska mål främjar de ofta våldshandlingar. Då många barn och unga kan dras in i våldsbejakande extremistgrupper har både skolan och föräldrar stort ansvar för att tidigt upptäcka och förebygga att barn och unga dras in i den här sortens organisationer.
Så radikaliseras människor
Säkerhetspolisen har, tillsammans med Brå (Brottsförebyggande rådet), tagit fram fyra olika vägar till radikalisering. Man har kartlagt hur människor vanligtvis radikaliseras och dras in till en extremismrörelse.
Väg 1 – Utageraren
Utagerarens väg är den väg till radikalisering som vanligtvis drar till sig personer med problematisk bakgrund. En person som tidigare använt droger, våld eller annan typ av kriminalitet och som dessutom är yngre, kan genom sitt identitetssökande ofta leta upp radikala grupper för att känna samhörighet.
Väg 2 – Den som grubblar
Grubblarens väg är kännetecknad av en person som söker svar på sina livsfrågor. Vanligtvis är den här sortens person inte våldsbenägen utan följer en mer intellektuell väg in i radikalism. I grunden är den här sortens personer inte farliga, men det kan få negativa konsekvenser i då personen kan omvändas till att använda våld.
Väg 3 – Familjen influerar
Familjens väg handlar om att man som barn eller ungdom lätt kan bli influerad av sin familj in i radikalism. Personen umgås eller lever med personer med extrema uppfattningar och blir därmed påverkad undermedvetet till att välja en radikal väg.
Väg 4 – Den som söker kontakt
Väg fyra, vägen för den kontaktsökande, är ytterligare en väg in i radikalismen. Personer som är ensamma och som inte känner gemenskap kan lätt dras till radikala grupperingar i hopp om en samhörighet. Oftast är det inte själva budskapet hos en radikal grupp som lockar kontaktsökaren, det är i stort slumpen som avgör vilken radikal grupp personen ska hamna hos. Då det viktigaste inte är det politiska budskapet, utan gemenskapen.
Våldet – inte självklart från början
Något som kännetecknar extremistgrupper som den vänsterextrema autonoma miljön, är att man använder våld för att skapa förändring. Organisationer som driver våldsbejakande vänsterextremism i Sverige är oftast förknippade med Antifascistisk aktion (AFA). Kanske minns du själv kravallerna i Göteborg under 2001? Staden såg nästan ut som en krigszon efter att aktivister och polis sammandrabbats. Många nya medlemmar i radikala vänstergrupperingar vill initialt inte använda våld, det går emot deras moral och värderingar. Dock tenderar dessa att slutligen påverkas av andra i rörelsen för att utöva extrema och våldsamma handlingar. Inom radikala grupper finns det en radikaliseringsprocess där man påverkar nya medlemmar enligt sin agenda.