Nationellt sett finns det ett flertal lagar mot extremism och terror i Sverige, men då terrorism är ett globalt fenomen är det viktigt att samtliga länder har strikta regelverk på plats för att kunna förebygga terrorism. I den här artikeln pratar vi mer om viktiga antiterrorlagar som existerar världen över.
10 länder och dess terrorlagar
- Storbritannien: Starka terrorlagar sedan 1974.
- Australien: Terrorlagar som kritiserats av människorättskämpar.
- Kanada: Stränga terrorlagar som även de kritiserats publikt.
- Pakistan: Terrorlagar som bland annat reglerar bestämmelser för en ny domstol för terroristmål.
- Ryssland: Lite är känt om deras terrorlagar.
- USA: Starka terrorlagar med massivt utrymme för övervakning.
- Kina: Extremt starka terrorlagar som kompletteras med extremt hård övervakning.
- Israel: Terrordrabbat land som anpassat sina terrorlagar efter en dålig sits med konstanta hot om terror från grannländerna.
- Filippinerna: Mycket starka terrorlagar som regeringen använder för att krossa oppositionen.
- Turkiet: Starka terrorlagar som kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Nedan pratar vi mer om de länder som nämns ovan samt de terrorlagar som gäller – nation för nation.
1. Terrorlagar i Storbritannien
I Nordirland existerade under 1974 till 1989 en terrorlag vid namn ”Prevention of Terrorism Acts”, som år 2 000 ersattes av ”Terrorism Act”. Målet med de båda lagarna var (och är) främst att stävja IRA:s arbete i Nordirland.
År 2005 tecknades ”Prevention of Terrorism Act” som gäller i hela Storbritannien, men den lagen var tvungen att omarbetas ett flertal gånger då delar av lagtexten bröt mot de mänskliga rättigheterna. Den delparagraf som dikterade att bevis som underrättelsetjänsten skaffat under tortyr fortfarande skulle gälla i slutna domstolar kritiserades särskilt hårt, och togs tillslut bort.
Terrorlagstiftningen i Storbritannien har därefter förfinats och justerats år för år. Numera kan regeringens brottsbekämpande myndigheter bland annat frysa pengar för misstänkta terrorister på ett enklare sätt.
2. Terrorlagar i Australien
Relativt lite är känt gällande de terrorlagar som finns på plats i Australien. Den nationella lagstiftningen mot terror har dock kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna, främst av människorättskämpen Elizabeth Evatt.
3. Terrorlagar i Kanada
I Kanada existerar tre typer av antiterrorlagar, som alla är relativt okända för allmänheten. Den senaste antiterrorlagen stiftades år 2015, och heter Anti-terrorism Act. Den har bland annat kritiserats av Amnesty International vid ett flertal tillfällen för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
4. Terrorlagar i Pakistan
Terrorlagar har funnits på plats sedan 1975, och kritiserats nästan lika ofta som de bytts ut eller omformulerats. Mer specifikt rör flertalet av terrorlagarna hur mycket makt som landets militärpolis ska ha över landets befolkning och myndigheter.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning klubbades igenom 1999 då en ny domstol kom till i form av ”Anti Terrorism Court”, som namnet vittnar om har öronmärkts för terrormål.
5. Terrorlagar i Ryssland
Ryssland har tydliga och stränga antiterrorlagar, men då Ryssland inte är förkroppsligandet av öppenhet är detaljerna bara kända av landets ledare. Ryssland anklagades även för terrorism i samband med att de annekterade halvön Krimea från Ukraina, men enligt Rysslands egna lagar utgjorde deras insats inte ett brott.
6. Terrorlagar i USA
USA:s första kända terrorlag stiftades år 1989, och innefattade användningen av massförstörelsevapen samt hanteringen av vapen för massförstörelse. Den största förändringen i landets terrorlagar skedde år 2001, strax efter 9/11-attackerna och detta i form av Patriot Act.
Efter att Patriot Act införts har fler och än mer strikta terrorlagar införts likt ”Homeland Security Act” och ”Border Protection Act”. Mörkertalet kan även vara stort gällande överträdelser mot de mänskliga rättigheterna. Senast år 2013 avslöjade Edward Snowden att underrättelsetjänsten NSA spionerade på samtliga amerikanska invånare, så även utländska statschefer.
Då Snowden numera lever i exil i Ryssland kan framtida visselblåsare ha skrämts till tystnad, vilket medför att möjligheterna för att fler missförhållanden ska komma till ljuset kan ha blivit än mindre.
7. Terrorlagar i Kina
Kina presenterade sin senaste antiterrorlag år 2015 där bland annat artikel 21 inkluderades, som i sin tur tvingar teleoperatörer att samarbeta med myndigheter och avslöja allt de vet om en specifik abonnent.
Kina tillämpar även ett system med sociala krediter, där lydiga medborgare belönas medan medborgare som inte gör som regeringen säger bestraffas. Vanligt förekommande belöningar består bland annat av rabatter på evenemang samt billigare resor, och en vanlig bestraffning är att ett reseförbud gäller såvida de sociala poängen är särskilt låga.
Kina kan i praktiken formulera om sina terrorlagar när de vill, då demokrati inte råder i landet.
8. Terrorlagar i Israel
Israel har sedan dagen nationen grundades varit kraftigt ansatta av terroristorganisationer från mellanöstern. Straffen för terrorism är hårda i Israel, så även de straff som gäller för de som väljer att finansiera terrorism.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning medför att terrorister kan fällas i både militär och civil domstol.
9. Terrorlagar i Filippinerna
I Filippinerna är det ”Human Security Act” som gäller, som i sin tur instiftades år 2007. Lagen ger myndigheter rätt att straffa terrorister med fängelsestraff på minst 40 år, men somliga menar att myndigheterna använder sig av lagstiftningen som hot för att krossa oppositionen i landet.
Mer specifikt; är du emot den nuvarande regeringen, då är sannolikheten stor att du även är en terrorist enligt landets nuvarande styre.
10. Terrorlagar i Turkiet
I Turkiet är stränga terrorlagar på plats sedan 1991, som i sin tur bland annat reglerar misstänkta terroristers rättigheter. I likhet med många andra terrorlagar har även Turkiets ”Anti-Terror Law” kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Hur finansieras terrorism?
Terrorister finansieras främst av illegala verksamheter som bland annat inkluderar försäljning av narkotika samt piratkopierade kläder. Det är olagligt att finansiera terrorism i hela den fria världen, enligt ländernas respektive terrorlagar.
Översikt av internationella samarbeten mot terrorism
För att effektivt bekämpa terrorism globalt har flera internationella organisationer och samarbeten skapats. FN
Säkerhetsråd har antagit resolutioner som uppmanar medlemsländer att vidta åtgärder för att förhindra terrorfinansiering och resekontroller. Dessutom finns GCTF (Global Counterterrorism Forum) som är ett frivilligt multilateralt partnerskap mellan länder och regionala organisationer som syftar till att utveckla innovativa metoder för att bekämpa terrorism. Europol och Interpol samarbetar också för att möjliggöra informationsutbyte mellan olika länder och upprätta gemensamma utredningar. Genom dessa initiativ kan man stärka kapaciteten för att förhindra, bekämpa och åtala terrorrelaterade brott.
Konsekvenser av restriktiva terrorlagar
Strikta terrorlagar, som de i Kina och Turkiet, har ofta en dubbel effekt. Å ena sidan möjliggör de snabbare och mer effektiv hantering av säkerhetshot, men å andra sidan riskerar de att begränsa medborgerliga friheter och yttrandefrihet. Exempelvis kritiseras Kinas lagstiftning för att möjliggöra massövervakning och kontroll av oppositionella grupper, medan Turkiets lagar använts för att tysta politiska motståndare. Denna balansgång är en central fråga i debatten om hur man skapar en säker miljö utan att undergräva mänskliga rättigheter. Länder måste därför överväga långsiktiga konsekvenser av sådana lagar, särskilt i fråga om samhällsförtroende och rättssäkerhet.