Sverige införde en terrorlagstiftning efter terrorattentatet i New York, 2001. Många har kritiserat den nuvarande terrorlagstiftningen för att vara alldeles för vag och svår att tillämpa. Riksdagen har sedan införandet 2003 gjort flertalet kompletteringar samt nya lagförslag. Bland annat lades ett nytt terrorlagsförslag fram under 2019. Dock fälldes förslaget eftersom det stred mot föreningsfriheten.
Lagförslaget handlade om att kriminalisera medlemskap i terrororganisationer. Med en sådan lag hade man enklare kunna fälla IS-krigare som återvänder till Sverige. Men i och med avslaget behöver man nu gå igenom förslagen och omarbeta för att inte strida mot grundlagarna. Säkerhetspolisen menar dock att det inte i stort handlar om en skärpt terrorlagstiftning. Det viktigaste arbetet ligger i förebyggandet av terroristgrupper och extremism i Sverige.
Nya lagförslag
I och med det pågående kriget i Syrien och Irak har antalet terrorresenärer ökat markant, något som säkerhetspolisen medger. När exempelvis våldsbejakande islamistiska personer återvänder till Sverige intensifieras även radikaliseringen i landet. Med det nya skärpta lagförslaget om en ny terrorlag var tanken att kunna kriminalisera medlemskap i terrorgrupper. Dock fick förslaget avslag och man jobbar nu på att ta sig runt grundlagarna.
Idag gäller fortfarande terroristbrottslagen som införskaffades 2003. Den säger bland annat ett terroristbrott är straffbart om gärningen allvarligt kan skada en stat eller om gärningen är avsedd att skrämma en befolkning eller befolkningsgrupp. Straffet ligger mellan fyra år till högst arton år, eller livstid. Andra olagliga handlingar som täcks av terroristbrottslagen är bland annat:
- Mord
- Dråp
- Grov misshandel
- Människorov
- Olaga frihetsberövanden
- Grovt dataintrång
- Grov skadegörelse
- Mordbrand
- Sabotage
- Flygplatssabotage
- Spridande av gift och smitta
- Vapenbrott
Om man jämför med grannlandet Norge ligger Sverige långt efter. Norge har haft en terrorlag som förbjuder samröre med terroristorganisationer sedan 2013. Man har därefter lagfört 13 stycken IS-återvändare. I Sverige ser det annorlunda ut. Sedan 2012 har cirka 300 personer rest från Sverige till konfliktområden och cirka hälften av dessa har sedan återvänt till Sverige. Hade vi haft samma lagstiftning som Norge hade det varit enklare att lagföra återvändande IS-krigare. Det har dock varit krångligt att lagföra förslaget i Sverige eftersom föreningsfriheten är skyddad av våra grundlagar.
Samröre kan bli förbjudet
I det nya lagförslaget som kom fram vill man att det ska bli straffbart att hjälpa terroristgrupper på olika sätt. Ett samröre kan handla om att man hanterar vapen, hyra ut lokal eller mark åt en terroristorganisation eller om man finansierar eller rekryterar till en terrororganisation. Justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt att Regeringen ville gå längre med den nya terrorlagen, men att man ändå med de nya lagförslagen kan göra stor förändring.
Helst ville man alltså kunna förbjuda medlemskap i terroristorganisationer, men i och med att man måste ändra grundlagarna för det (vilket är en lång process med två beslut i Riksdagen och riksdagsval) blir det för svårt just nu. Man jobbar vidare för att få igenom striktare lagar i den nuvarande terroristbrottslagen. Vid sidan av omarbetningen av den nuvarande terrorlagen arbetar även säkerhetspolisen, Brå och andra instanser med det förebyggande arbetet av att upptäcka radikaliseringen innan det är försent.