Varför blir vissa människor extremister? Vad får någon att genomföra extrema attacker som är baserade på en stark politisk eller religiös övertygelse? Även om orsakerna och motiven bakom terrorism kan variera så har många extremister en del egenskaper gemensamt. Det kan bland annat vara att de:
● Känner sig ensamma och som att livet inte har någon mening
● Är känslomässigt upprörda efter en livskris
● Inte håller med regeringens politik
● Inte känner sig uppskattade av samhället
● Tror att de inte har någon chans att lyckas i livet
● Känner hat mot en del typer av människor
Människor med den typen av sårbarhet löper en större risk att fastna i extremism. De som rekryterar nya medlemmar till en radikal rörelse letar efter sårbarheter hos individer. De är dessutom bra på att utnyttja dessa sårbarheter, som ofta handlar om pengar eller missbruk.
Ofta erbjuds även en gemenskap med andra likasinnade, och de nya rekryterna uppmuntras att dra sig tillbaka från familj och vänner. På så sätt blir de isolerade, och får all sin information och fakta från den extrema rörelsen.
Extremism och ekonomi
Många studier visar att politisk extremism alltid ökar efter ekonomiska kriser. Det är ett mönster som syns om och om igen, dessutom i så gott som de flesta länder. Politiska partier som hör till extremhögern har haft särskilt tydliga uppgångar efter de globala kriserna på 1920- och 1930-talet och efter 2008. En av de huvudsakliga anledningarna till detta är att ekonomiska kriser tenderar att skapa social oro och öka arbetslösheten, vilket gör att människor söker sig till radikala lösningar och enkla svar på komplexa problem. När traditionella partier inte levererar, blir de extrema alternativen mer attraktiva.
Det största skiftet mot extrema åsikter brukar ske de första fem åren efter en ekonomisk kris. Därefter avtar effekterna. Ett decennium efter den ekonomiska krisen skiljer sig det politiska resultatet inte längre från det historiska medelvärdet. Detta tyder på att de politiska konsekvenserna är mest påtagliga när krisens effekter är som värst och människor är som mest missnöjda med sina ekonomiska och sociala förhållanden. Efterhand, när den ekonomiska återhämtningen stabiliserar sig, minskar stödet för extremism gradvis.
Men gränserna för ekonomiska kriser har suddats ut det senaste århundradet. Samtidigt är det enklare än någonsin för individer att låna pengar, och vem som helst kan hamna i ekonomiska problem genom att ha för stora utgifter jämfört med inkomster. Dessutom har globaliseringen och den ökade ekonomiska integrationen gjort att lokala ekonomiska kriser snabbt kan spridas över landsgränser, vilket ökar risken för politiska svängningar även i länder som själva inte drabbats lika hårt av en kris.
Det är också viktigt att notera att både ekonomisk ojämlikhet och upplevd ekonomisk osäkerhet kan spela en stor roll i att driva politisk extremism, även när det inte råder en traditionell ekonomisk kris. Forskning har visat att samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga är mer benägna att få starka populistiska rörelser och extrempartier. Ojämlikhet kan skapa en känsla av orättvisa och öka stödet för politiker som lovar drastiska förändringar, vilket kan destabilisera den politiska balansen även i perioder av ekonomisk tillväxt. På samma sätt kan en osäker arbetsmarknad eller en plötslig ökning av bostadskostnader driva människor till att söka alternativa politiska lösningar, vilket i sin tur öppnar dörren för mer radikala rörelser på både höger- och vänsterkanten.
Våldsbejakande extremism
Inte alla radikala grupper är våldsamma. Men något som är gemensamt för många av de grupper inom våldsbejakande extremism är att de vill rätta till vad de uppfattar som historiskt fel. Därför bär de stolt en offerkofta. De terroriserar samhället baserat på en tro att det som deras förfäder gjorde ska belöna dem eller ge dem en särskild rätt i dagens samhälle.
Den allra vanligaste anledningen till att en människa börjar med någon typ av våldsbejakande extremism är för att de känner någon som redan är med i en radikal rörelse. Att gå med i rörelsen kan ge en känsla av gemenskap eller tillhörighet de längtar efter. Att göra något svårt blir enklare i en grupp extremister.
Men det finns även ensamvargar som utför våldsamma handlingar. I många fall inspireras deras motiv av andra våldsutövare eller extremister. De skapar rädsla i samhället genom våld eller hot om våld. Ofta har de en detaljerat formulerad ideologi, som Anders Behring Breivik i Norge år 2011. Det behöver inte nödvändigtvis vara en egen ideologi, men de får inte order eller stöd från någon organisation.
Det är oerhört svårt för polis och säkerhetstjänst att profilera och identifiera ensamvargar inom extremism. Det krävs åtgärder på flera områden, och den svenska regeringens mål är att undvika att terroristattentat genomförs. Arbetet delas in i tre områden som benämns ”Förebygga, Förhindra och Försvåra”.
FAQ
Blir vissa individer mer benägna att dras till extremism?
Ja, personer som upplever sig vara marginaliserade, saknar mening i livet eller har gått igenom personliga kriser löper en större risk att lockas av extrema rörelser.
Påverkar ekonomiska kriser risken för ökad extremism?
Ja, politiska extremrörelser, särskilt på högerkanten, tenderar att öka i popularitet under och efter ekonomiska kriser, eftersom samhällsoro och missnöje ökar.